Statens betalningar resulterade i ett överskott på 45 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 47 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre nettoutlåning till myndigheter.
Skatteinkomsterna var knappt 2 miljarder kronor högre än prognos, vilket motverkades av högre utbetalningar från myndigheter.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 2,4 miljarder kronor högre än prognos. Det beror huvudsakligen på minskad inlåning från Kärnavfallsfonden och Exportkreditnämnden.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,6 miljarder kronor lägre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med februari 2016 visade statens betalningar ett överskott på 4,7 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 347 miljarder kronor i slutet av februari.
Utfallet för mars publiceras den 7 april, kl. 09.30.
Kontakt
Håkan Carlsson, analytiker, 08 613 47 33
Linda Rudberg, pressansvarig, 08 613 45 38
| Statens nettolånebehov1 (miljoner kronor) | ||||||
| Utfall februari | Prognos februari | Differens februari | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | ||
| Nettolånebehov | -45 471 | -47 425 | 1 954 | 1 954 | -4 713 | |
| Primärt lånebehov exkl. nettoutlåning3 | -42 161 | -42 313 | 152 | 152 | -25 665 | |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl. | 369 | -2 039 | 2 408 | 2 408 | 2 757 | |
| Räntor på statsskulden | -3 679 | -3 073 | -606 | -606 | 18 195 | |
| - Ränta på lån i svenska kronor | -2 956 | -2 675 | -281 | -281 | 12 584 | |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | 16 | 8 | 8 | 8 | -275 | |
| - Realiserade valutakursdifferenser | -739 | -406 | -333 | -333 | 5 886 | |
| 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | ||||||
| 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2016). | ||||||
| 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster exklusive nettoutlåning till myndigheter. | ||||||
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:
https://www.riksgalden.se/sv/For-investerare/upplaning_statsskuld/
