Riksgälden räknar med att statens nettolånebehov blir 67 miljarder kronor för 2014. Det är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med Riksgäldens prognos från oktober. Nästa år gör en förbättrad konjunktur att lånebehovet minskar till 17 miljarder kronor.
Förändringen i lånebehovet för 2014 beror främst på lägre skatteinkomster. Det motverkas delvis av lägre räntebetalningar på statsskulden.
- En förbättrad internationell konjunktur får successivt effekt på svensk ekonomi och statens nettolånebehov, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör.
Riksgälden räknar med att svensk BNP växer med 2,6 procent 2014 och 2,7 procent 2015, vilket är i stora drag oförändrat jämfört med föregående prognos.
| Statens nettolånebehov och statsskulden (miljarder kronor) | ||
| 2014 | 2015 | |
| Nettolånebehov[1] | 67 | 17 |
| Statsskulden | 1 357 | 1 368 |
| Statsskulden som andel av bruttonationalprodukten (BNP) | 36 % | 35 % |
| Statens skuld som andel av BNP inklusive vidareutlåning och penningmarknadstillgångar | 30 % | 29 % |
Upplåningen i statsobligationer ökar till 77 miljarder kronor genom en extra auktion per år. Utbjuden volym per auktion är oförändrad.
Även upplåningen i realobligationer ökar i år. Med två ytterligare auktioner blir den totala upplåningen 17 miljarder kronor 2014. Därmed tidigareläggs den planerade ökningen av emissionsvolymen i realobligationer.
Upplåningen i statsskuldväxlar är oförändrad jämfört med den förra prognosen.
| Upplåning fördelat över skuldslag (miljarder kronor) | ||
| 2014 | 2015 | |
| Statsobligationer | 77 | 77 |
| Realobligationer | 17 | 18 |
| Statsskuldväxlar | 140 | 150 |
| Obligationer i utländsk valuta | 69 | 70 |
| varav vidareutlåning till Riksbanken | 43 | 44 |
Frågor besvaras av:
Magdalena Belin, investerarkontakter, telefon 08-613 52 28
Unni Jerndal, presskontakter, telefon 08-613 45 96
[1] Nettolånebehovet är budgetsaldot med omvänt tecken.
